Friday, January 28, 2005

100 000 eller 8 000? Hur många har dött i kriget i Irak?

Just nu används siffran "100 000 civila dött pga av krigit i Irak" rätt flitigt av vänsterdebattörer. Siffran är helt enkelt missvisande. Det är en rubrik som citerar en undersökning som egentligen kommer fram till att det med 99% sannolikhet finns mellan 8-194 000 fler döda i Irak sedan kriget började jämnfört med året innan kriget. Krigets första offer är alltid sanningen.

Undersökningen gjordes av några från Johns Hopkins University och publicerades i den brittiska medicinskriften "Lancet". Att man sedan tar siffran 100 000 bara för att det ligger mitt mellan 8 000 och 194 000 är lika pricksäkert som att kasta pil på en tavla enligt The Slate.

På The Slate tar man och dödar myten.

We estimate there were 98,000 extra deaths (95% CI 8000-194 000) during the post-war period.


Readers who are accustomed to perusing statistical documents know what the set of numbers in the parentheses means. For the other 99.9 percent of you, I'll spell it out in plain English—which, disturbingly, the study never does. It means that the authors are 95 percent confident that the war-caused deaths totaled some number between 8,000 and 194,000. (The number cited in plain language—98,000—is roughly at the halfway point in this absurdly vast range.)

This isn't an estimate. It's a dart board.

Imagine reading a poll reporting that George W. Bush will win somewhere between 4 percent and 96 percent of the votes in this Tuesday's election. You would say that this is a useless poll and that something must have gone terribly wrong with the sampling. The same is true of the Lancet article: It's a useless study; something went terribly wrong with the sampling.


The Slate går in i stor detalj hur undersökningen gjorts och hur rubrikerna misstolkar undersökningens resultat. Mer noga än vad jag orkar förklara här. Läs artikeln om ni är intresserade.

Det som Slate kommer fram till är att undersökningen som bedrivs av "Irak Body Count" är närmare sanningen. IBC kollar sin fakta tre gånger innan det publiceras och är väldigt noga med att det ska vara fakta och inte gissningar. Deras siffror hamnar på mellan 14,181 och 16,312. Säg att siffran är 15 000 och dubbla den för att komma åt fallen som IBC inte kunnat bekräfta och media inte kunnat rapportera om. Då hamnar vi på siffran 30 000. Det är nog så illa men mycket närmare sanningen än 100 000.

Nästan gång någon slänger ut siffran 100 000 civila döda ska man rätta personen. Det är en gissning och inte en statistiskt bevisad sanning. Undersökningen kommer inte fram till att det är 100 000 civila döda. Undersökningen kommer fram till att det med 99% sannolikhet är mellan 8000 och 194 000 civila som har dött i kriget i Irak och att metoden man kommit fram till siffran är långt ifrån en säker sådan.

Andra som skrivit om siffrorna är Washington Post och The Stockholm Spektator.



11 comments:

Anonymous said...

Är det inte "Oppresso"?

Anonymous said...

Visst, jätteseriöst ;)

Säg att siffran är 15 000 och dubbla den för att komma åt fallen som IBC inte kunnat bekräfta och media inte kunnat rapportera om. Då hamnar vi på siffran 30 000. Det är nog så illa men mycket närmare sanningen än 100 000.1. IBC letar i tidningarna efter uppgifter om dödade. Säg mig, är det troligt att alla står med där?

2. Lancet-studien beräknar dödligheten totalt, dvs inte bara skjutna eller bombade. Det går inte att jämföra med IRC.

3. Studien visar bl a:
a) en signifikant ökning av dödligheten efter kriget.
b) att bästa punktskattningen av ökningen är 98 000.
Med andra ord är 98 000 en betydligt bättre gissning än 30 000. Det är ett sannolikhetsteoretiskt faktum och därmed är Kaplan en idiot.

Kolla in Reasons Hit and Run för länkar till dels The Chronicle där studien åter diskuteras och dels utförlig kritik av Kaplan.

Det är inget fel i att propagera för att kriget var värt priset, men att genom kvasiberäkningar desperat hävda att kriget knappt har haft några offer visar på en intellektuell hederlighet som är under all kritik.

/Eyvind

Anonymous said...

Till Eyvind:

Oavsett vilken av beräkningarna som ligger närmast så kan man väl knappast säga att 30 000 är något "desperat försök att påvisa att knappt inga har dött av kriget"? 30 000 är mycket människor och inte mindre än 1/3 av den högre siffran vilken inte är allt för säker.

Anonymous said...

Anonymous:
"Oavsett vilken av beräkningarna som ligger närmast så kan man väl knappast säga att 30 000 är något "desperat försök att påvisa att knappt inga har dött av kriget"?"

Nej 30 000 är inte få, det är sant, men avsevärt färre än 100 000 (eller 150 000 som enligt undersökningen är troligare än 30 000). Jag uttryckte mig väl drastiskt ;) Däremot är det ett desperat försök att misskreditera seriös forksning. Ett desperat försök att få kriget att framstå i bättre dager.

Det är och förblir ohederligt i mina ögon. Är man för kriget så ska man också stå för konsekvenserna. Fram till den dag vi har tillgång till andra undersökningar är det här de bästa uppskattningar som finns. Vissa vill inte inse det!

/Eyvind

Bulten i Bo said...

"Det är en rubrik som citerar en undersökning som egentligen kommer fram till att det med 99% sannolikhet finns mellan 8-194 000 fler döda i Irak sedan kriget började jämnfört med året innan kriget"

Lite kunskap i statistik kanske inte skulle skada

Konfidensen är 95%, inte 99%. Dock ska man vara medveten om att sannolikheten minskar rejält när man går utåt kanterna på intervallen; alltså är siffrorna 8000 eller 194000 mycket mer osannolika än vad siffran 100000 är.

Anonymous said...

"Med andra ord är 98 000 en betydligt bättre gissning än 30 000. Det är ett sannolikhetsteoretiskt faktum och därmed är Kaplan en idiot."

Gissning och sannolikhetsteori låter som tröstpris. Förmodligen var Saddam snäll och kanske är Castro god samt jag gissar att månen är gjord av ost. Kul att artikelförfattaren ställde som krav att artikeln skulle in STRAX inan prez-valet för att den skulle publiceras.

magnus said...

Nej Bulten i Bo.

Det är inte osannolikare med 8000 och 194000 än 100000.

Om alla dessa ligger i det 95-procentiga konfidensintervallet så vet vi bara att det med 95% sannolikhet är ett värde mellan 8000 och 194000, inget mer. Det är precis som att vi inte kan säga att det är mera osannolikt om ett svenskt parti har t ex 24 eller 28 procent av väljarkåren om de har 26 procent +- 2 procent felmarginal i 95-procentsintervallet. (Konfidensintervallet i denna undersökning är f ö för brett, så brett att undersökningen är usel och inget att fästa avseende vid.)

Dock kan man..., men BÖR ELELR SKA MAN ALDRIG, om man utfört en (dålig) statistisk undersökning laborera med mindre säkerhet för att smalna av intervallet. Om man gör det i Lancets undersökning så hamnade man ju på 15000-30000, och det visar kanske på utsående höga värden (undrar om de tog bort oseriösa svar?) men är egentligen inget som man ska göra.

Man ska göra undersökningar som ger begränsade intervall på 95-nivån! Undrars varför man intervjuade färre än någonsin (några andra undersökningar) i denna irakiska undersökning? Annars har jag sett 4000-5000 intervjuade i Irak, och då minst 2000 är det vanliga i Sverige så krävs antagligen minst 2500 i Irak (kanske gärna 4000 eller mera med tanke på en högt "diversifierad" befolkning och liknande). Sen är väl just att mycket spridda siffror, och inte exemplevis distinkta partier i denna undersökning något som gjorde att den krävde mer än 1000 tillfrågade. MAssor av betydligt mindre och "ointressanta" undersökningar i Irak har haft 4000-5000 tillfrågade.

Att någon överhuvudtaget publicerade undersökningen med det konfidensintervall som nu undersökning Lancet presenterade hade framstår som fullständigt obegripligt!

--
Magnus, magnusorerar.blogspot.com)

Bulten i Bo said...

Nejdå, en normalfördelad osäkerhetsmdell innehåller alltid störst sannolikhet för värdena i mitten och lägre sannolikhet för värdena i intervallets utkanter. Basic sannolikhetslära.

Men OK, att undersökningen är osäker, det är inget att diskutera. Det hade ju varit mycket enklare om USA redan från början hade ansett att de potentiella massförstörelsevapeninnehavarnas liv hade varit värt och räkna, nu sket man ju i det.

Men jag tar för givet att det blir rejäla skadeståndsrättegångar där USA får betala skadestånd till de stupades familjer och då lär vi ju få den rätta siffran till slut. Antar att irakiska liv kommer att värderas lika högt som amerikanska liv görs i dito skadeståndsprocesser.

För att USA ska få någon rabatt måste man ju visa förmildrande omständigheter för sitt agerande, dvs visa upp de påstådda bevisen för massförstörelsevapen. Kan bli en kul rättegång!

magnus said...

Inte korrekt. Man kan ha, som i det ett bowlingslag som kallas genomskärare, spridda värden på kanterna, men ändå kunna nage ett säkerhetsintervall, ungefär som LAncet nu gjort. Man har då alltså inte så många värden "i mitten", men får då ett bredare intervall. Du måste skilja på normalfördelningskurvan för konfidensintervallet och fördelningen för värdena i undersökningen!!!

Vidare måste inte normalfördelningens mitt vara nära typvärdet, d et vill säga det mittre värdet. Detta om fördelningen i undersökningen är skev. Då kan man ju mycket väl ha en massa på ena sidan om konfidensintervallets mitt som vägs över av en spridning av värden långt ut på andra sidan. Det är ju speciellt sannolikt just vid såna här mätningar där man har en nollpunkt som begränsar nedåt men i stort sett obegränsade skattningar uppåt (det var väl just skattningar hos befolkningen som i sin tur baserade en annan skattning på "riksnivå" som var indatat i undersökningen).

Alla säkerhetsintervall under 95 eller 90 procent är förresten ointressanta, och man fibblar ALDRIG med säkerhetsintervall efteråt. Men någon som i alla fall fibblat hade alltså kommit fram till värdena 15000-30000 i denna undersökning... Jag är ledsen att jag baserar min argumentation på svikna vetenskapliga ideal :-(((

magnus said...

Det är ganska många länder som kommer att vara med i den rättegången, och FN-resolutionerna som sa att Irak inte ostraffat skulle få hindra vapeninspektionerna, som de alltså systematiskt hindrade, de måste väl även sätta FN på de anklagades bänk?

Lika bra att döma ut alla demokratiska länder som tog ansvar för världens då enligt samstämmiga röster (även Blix och andra senare vindflöjlar till kritiker) farligaste diktator.

Bulten i Bo said...

FN:s stadga säger att anfallskrig endast får startas med ett säkerhetsrådsbeslut, vilket alltså inte fanns. USA och England försökte förhandlingsvägen att få till en sådan resoslution, men misslyckades.

Nu tog sig vissa länder rätten att döda irakiska barn för att de påstod sig ha bevis för irakiska massförstörelsevapen som hotade världen så mycket att man inte kunde vänta och se vad FN-inspektionerna gav. Dessa påstådda bevis var bara lögner, de hade aldrig några sådana.

Jag tycker att skadeståndet till anhöriga till stupade irakier ska beräknas utifrån dessa fakta. Då lär vi ju också få fram den verkliga dödssiffran. Bra va, någon däremot?